Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick där ifrån.


Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
o om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten.

O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat

För så kom änglar och ta mig till han och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för <honom3 någon annan stans.

och här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt .


l